Fastighetsmäklare

Det finns många fastighetsmäklare. Det finns nog för många fastighetsmäklare, egentligen. Vi har nog alla råkat ut för bättre och sämre representater för detta yrke. Men hur blir man egentligen fastighetsmäklare? Kan vem som helst kalla sig för fastighetsmäklare? Hängrännan undersöker.

Först tar vi en titt på orden. Mäklare kommer utav ordet mäkla:

mäkl|la (mä´- eller mäck´) -ade v. medla; förmedla
fastighet -en -er s. markområde med byggnader o.d. som utgör rättslig enhet

en fastighetsmäklare förmedlar alltså enheter av mark och byggnader. Inga konstigheter.

Sedan 1984 regleras fastighetsmäklaryrket av staten. Det innebär att de enda som har rätt att förmedla fastigheter är advokater och registrerade fastighetsmäklare. För att kunna bli en registrerad fastighetsmäklare krävs 120 högskolepoäng, praktik på en fastighetsmäklarbyrå och en ansvarsförsäkring. Efter detta blir personen en registrerad fastighetsmäklare. Förr i tiden fanns titeln auktoriserad fastighetsmäklare, men denna titel togs bort 1984 i och med statens reglering.

I Sverige har vi tre organisationer för fastighetsmäklare. De är Svenska Fastighetsmäklarsällskapet, Fastighetsmäklarförbundet och Mäklarsamfundet. Av dessa så är det Mäklarsamfundet som utgör den största organisationen där drygt sjuttio procent av Sveriges mäklare är medlemmar. Mäklarsamfundet grundades 1919 och arbetar kontinuerligt för att utveckla och förbättra mäklartjänsten. Mäklarsamfundet är bland annat en delägare i den populära webbtjänsten Hemnet.

Det krävs alltås en gedigen utbildning för att få kalla sig för fastighetsmäklare så på papperet ska man alltså kunna lite på att de kan sitt jobb och följer sitt regelverk. Men, det finns ju alltid tyvärr skojare och stolpskott i alla branscher och det kan inga högskolepoängskrav begränsa.